Imorgon bär det av, jisses behöver jag säga att jag är något nervös?
Det pirrar i hela kroppen, från topp till tå. Jag är spänd, nervös, glad, lite rädd men mest helt överlycklig.
Det kommer bli jobbigt att vara borta från familj, vänner och dig men det är bara 4 månader och 4 dagar.
Jag ska överleva :)
Nu ska jag slänga upp lite bilder från festen i lördags, det var roligt, galet och ännu roligare.
Kvälln slutade med en oväntad å pinsam taxitur till hemlig ort och en kropp som nu är mer blå än vit.
Nej jag blev inte nerslagen, om man inte räknar alla som hoppade på mig och moa under millencolin konserten.
Det var galet, kul men galet. Slutade med att våra vänner vakterna fick slunga oss över staketet då folk blev galna och hoppade på oss. Det finns bevis på att dom faktiskt hoppade på oss, och vi har bara oss själva att skylla.
Så vad hände annars då? Det var lite hat, men mer kärlek och när jag och moa funderade idag på vilka vi umgicks med så kan vi bara komma på oss själva. Men vi träffade visst lite annat folk också...
Och kvällens fråga, vart höll Pissie hus?:)