VARNING! Läsare som inte känner för emotionellt babbel bör inte läsa VARNING!

Jag har en stor klump i hjärtat och magen, och en isande känsla i hela kroppen.

Jag vet inte hur man förklarar utan att förstöra, känns som att varje ord jag skriver kan vändas emot mig och i sin tur användas mot dig. Gud jag hatar den här känslan, och om jag hatar den så lär ju du känna ännu värre. Jag vill bara att allt ska bli bra och att alla ska må bra.

Jag måste skriva i gåtor, och jag måste skriva av mig. Känslan i kroppen lugnas lite då.

Jag är så glad att jag har den familj jag har och att vi alltid ställer upp för varandra. Jag vet att jag aldrig gör något ensam och det gör heller inte mina nära och kära. Och det finns inget jag inte skulle göra för dom.

Och när detta är över, då..då kan jag äntligen säga precis vad jag tycker. Och jag ska få er att förstå.

När ni väl kan förstå då ska jag berätta, berätta hur den andra sidan av saken är. Kanske inte alltid den rätta eftersom det krävs två, men i alla fall hur den andra sidan är.

Jag skulle ha gett mycket för att få kalla någon som ens är hälften så bra som du det dom får kalla dig.